Knäpp knappen!

av Jonas Nilsson























Boken handlar om svenska arméns uniformsknappar, är skriven av Adam Leismark och gavs ut av Krutrök förlag 2008

En helt fantastisk bok som berättar om knappens användning från stenåldern fram till 1900-talets senare hälft! Ett rikt bildmaterial av knappar över knappar från olika tider sorterade efter regementen - otroligt strukturerat och otroligt nördigt. Men behöver man veta hur knapparna hos en officer vid Västerbottens regemente såg ut 1779 så finns ingen bättre bok - 190 sidor ren glädje!

Litteraturrecensioner

Under denna rubrik kommer vi som är aktiva i föreningen presentera både intressanta böcker som vi själva är väldigt fästa vid och böcker som är relevanta för våra många projekt kring händelserna 1809.

Verkligheten överträffar dikten

Av Linus Råde

Georg Adlersparre var tillsammans med Adlercreutz drivande i störtandet av konung Gustav den IV Adolf 1809 och skapandet av en ny konsitution som levde ända fram till våra dagar.

Efter att konungen störtats vid en palatskupp av Adlercreutz och Adlersparre påbörjat sin historiska marsch med västra armén mot Stockholm börjar intrigerna. Under hela sommaren pågår kaotiska överläggningar i ståndsriksdagen om den nya konstitutionen och hotet om ytterligare ett ingripande av militären för att påskynda händelseförloppet är ibland inte långt borta. En tronarvinge ska väljas och en ny konstitution formuleras medan riket hotas av invasion både från Danskarna i Norg och ryssarna som redan befinner sig på svensk mark.

Just innan Adlersparre gör entré i Stockholm i täten för sin upprorsarmé har han dessutom träffat sitt livs kärlek och slits nu mellan det politiska rävspelet i huvudstaden och sin blivande hustru. En historia som inte kunde varit mer otrolig om den varit uppdiktad och som skulle få de flesta intrigthrillers på skam.

Kan varmt rekommendera Anders Isakssons bok "Kärlek och krig revolutionen 1809".

Soldatvisor

av Jonas Nilsson

Under mina efterforskningar om soldaternas levnadsförhållanden under finska kriget snubblade jag över ett antal soldatvisor från förra seklet. Det var antagligen väldigt vanligt att man sjöng under marsch för att liva upp stämningen och förleda uppmärksamheten från sträckan som skulle tillryggaläggas. Man kan i nedanstående exempel skymta en viss irritation mot rotebönderna hemmavid - den indelte soldaten var ju såklart överlägsen bonden!







Soldat är jag och vara må.
Jag håller mig så god som två.

Å ja har lurat bönner,
å ja har lurat präst,
å fleckor har jag lurat
trehundrasextisex,
i min ungdom.

Å lilla Emma,
hon sitter hemma
å kokar kaffe
å väntar på vännen sin.

I stugan därhemma
vår goda hustru bor
och tänker på soldaten
som uppå heden gnor.

Och när vi kommer hem
och solen lyser klar.
Där uppå kyrkbacken
där hälsar oss envar.

Som bönder sju, så god jag är
det visar ju min karaktär
hurra kamrat! En rask soldat!
Hurra! Huraa! Hurra!

När bonden fyra styver har
då tycker han att han är karl
men bondens pengar flyr med hast
soldatens bank står lika fast.

Kvinnlig allmogeklädsel

av Jonas Nilsson

Jag har gjort lite efterforskningar av allmogens klädsel kring sekelskiftet 1800 och hittade följande fina exempel på västerbottensmuséet.






















1.) Särk, av grovt linne eller vitt bomullstyg.

2.) Huvudbonad, rutig huvudduk av bomull som knyts under hakan och täcker håret (även luggen) för äldre gifta kvinnor. Yngre flickor kunde dock låta luggen sticka fram.

3.) Livstycke av linne, halvylle eller bomull. Den är mönstrad rutig, ofta i blått, men kan även innehålla brun och röd färg.

4.) Kjol, i det närmaste fotsid, av ylle, halvylle eller bomull. Den skall vara veckad och matchade ofta livstycket i färg och mönster.

5.) Förkläde av linne, bomull eller halvylle. Det kan vara enfärgat, randigt. Längden är aningen kortare än kjolen.

Vid behov svepte kvinnorna en stor ylleschal om sig. Observera att förklädets snörning är olika lång då den knöts i sidan.

Landstid och borgerlig tid

av Linus Råde

När man läser historiska källor och dagböcker finner man ofta en ganska grov diskrepans mellan olika tidsuppgivelser för händelser. Jag har varit med om att det skiljt upp till fyra timmar mellan två personers uppfattning av klockslaget för en händelse.

Om detta beror på att folk inte alltid har haft tillgång till en klocka utan kastat ett öga på vart solen står och sedan dragit till med en tid när de nedtecknar upplevelsen i sin dagbok eller i ett brev har jag ibland funderat över. För en tid sedan hittade jag dock följande artikel från Norra Västerbotten den 5 maj 1916 (i Tidningen Västerbotten 1/92).

"Införande av s.k. sommartid har ju nu blivit en aktuell fråga. Här uppe i Västerbottens byar är emellertid detta redan en gammal historia. I mångfaldiga år har man här uppe haft s.k. landstid. Den som besökt hemmen i de olika byarna i vår nordliga landsända skulle dock sannolikt ha lust att kalla den s.k landstiden för ordningstiden, ty så bör den egentligen heta, för nästan varje hem har nämligen sin tid. Och därför variera deras klockor från 1 ändå till 3 timmar från Sverigens gemensamma borgerliga tid.
Tittar man på en klocka i ett sådant hem och icke erhåller någon upplysning om hur mycket den går före, så kan man därför lika bra rätta sig efter solens läge på himlavalvet. Sedan järnvägarna började dragas genom vårt län, ha de byar, som stått i beröring med desamma, börjat så så småningom använda borgerlig tid. Men den gamla tidsframflyttningen finns dock ännu kvar på flera platser och nyligen beslöt bl.a. en majstämma i Ljusvattnet göra hemställan om att alla så vitt möjligt måtte begagna sig av den borgerliga tiden."

Att man i norra Sverige själv anpassade klockan efter årstiderna är ju egentligen inte särskilt underligt. Speciellt innan radions och järnvägens framfart så fanns ju heller inget hinder för att själv definiera tidsuppfattningen.

Cederströmska huset

av AnnaSara Hammar

















Hittills har jag varit tämligen säker på ungefär hur Cederströmska huset skulle gestalta sig.
Jag har skrapat ihop en samling grundkaraktärer, skissat fram en början på ett manus med dramaturgiska kurvor och vändpunkter och trott att mitt största problem rört urval och ordning.

Men icke! Redan när jag hittade registret över döda i Jakob och Johannes församlingar började jag bli misstänksam. I Svenska adelns ättartafvlor över familjen Cederström dör mamma Cederström 17 september 1809, en dramaturgisk lyckträff! Samma dag skrivs nämligen fredsfördraget mellan Ryssland och Sverige under och freden är ett faktum.
Min omsorgsfullt uppmålade pjäshandling som hade byggts kring spänningen mellan mamma och sonen Jakob fick här ett superbt klimax. Fred och död - samtidigt!

Men så upptäckte jag det där registret där datumet 17/9 var så väldigt suddigt att den där nian lika gärna kunde vara en tvåa. Jag kastade mig över originalkällan - Jakob och Johannes församlings kyrkoböcker - och nuförtiden är ju världen digitaliserad, så sanningen fanns på några bekväma musklicks avstånd. Mycket riktigt, datumet var inte alls 17 september utan 17 februari och genast har hela pjäshandlingen rasat ned i ruiner.

Vore jag en helt och hållet fri författare hade jag kunnat ge blanka katten i det hela, låtsas att jag aldrig upptäckt registret, följt felaktiga Elgenstierna och skrivit pjäsen så som jag har tänkt den, men det vore förstås att göra våld på historien. Det är ju inte så att Jakob står vid sin mors dödsbädd när han får fredsbudet. Det har aldrig hänt, det kan man med säkerhet slå fast och alltså kan det inte hända i denna pjäs heller.

Dödsfallet inträffar istället mitt i turbulensen i februari, mellan planerade arresteringar av kungen, polisens snokande och Cederströmska klubbens sönderfallande. Dramaturgiskt rätt så opraktiskt, om jag får säga vad jag tycker. För tusende gången tvingar historien mig att tänka om. Jag tror det var ett straff för mitt övermodiga sätt att försöka pressa in historien i en snygg dramaturgi, och jag kan nästan svära på att Jakob Cederström ler i triumf bakom sin stelt allvarliga min i det porträtt jag har av honom. ”Så författarinnan trodde att hon hade greppat mig redan nu. Ha ha ha. Lurad!”

Nydalahöjd, 8/2 (för övrigt exakt 200 år sedan den dag då Cederströms planerade kupp mot kungen misslyckades och mynnade ut i en enfaldigt meningslös middag på Beckers värdshus istället. Det är inte bara jag som får mina planer krossade.)

Persedlar - att återskapa historiska föremål

av Jonas Nilsson

Jacka Västerbottens regemente m 1806

När jag sydde min första uniform dokumenterade jag tyvärr inte framställningen. Kanske var detta lika bra, eftersom jag givetvis stötte på ett antal problem under vägens gång. När jag i julas skulle sy upp en Västerbottens-jacka passade jag dock på att dokumentera arbetet och här följer en bildserie över hur det hela förlöpte - snabbt och smidigt!

(fodret i denna jacka gjordes av linnetyg)
















(ytterskalet och fodret ihopsydda)






















(alla delar till ytterskalet)






















(alla delar klara och rättvända)






















(knappar och ärmar fastsydda - färdig!)

Persedlar – att återskapa historiska föremål

av Jonas Nilsson

Bantlärtaska

Taskan, eller patronköket som det också kallas, innehåller de färdiga laddningarna för flintlåsgevär. Alla infanterister under kriget 1808-1809 bar därför en taska och de är en viktig del av uniformen när man iscensätter historiska återskapanden (på engelska re-enactment).

Då en helt historiskt korrekt reproduktion av en bantlärtaska kräver många arbetstimmar, skickligt hantverk och lätt blir en ganska dyr historia har jag undersökt möjligheterna att producera taskorna i enklare och billigare material. Här nedan följer en bildjämförelse mellan en historiskt korrekt reproduktion och den avsevärt enklare och billigare reproduktion i skye-material som kan sys på vanlig symaskin.

(Till höger är den korrekta reproduktionen och till vänster den enklare)

(Lyfter man på locket syns materialskillnaden tydligare)

Viktiga evenemang under märkesåret

Här kommer ett första preliminärt schema för de evenemang som föreningen antingen arrangerar själv eller som vi på något annat sätt deltar i:

- 15, 16 och 20 augusti så spelas bygdespelet "Oår" av Sävaramatörerna, manus har skrivits av föreningen interaktiv historias eminenta författare Anna-Sara Hammar.

- 17 augusti så sätts en interaktiv version av föreningens historiska återskapande av Sista Slaget upp. Det kommer att vara ett re-enactment där det sista slaget på svenska mark som stod i Sävar spelas upp för en publik som får vara med och påverka händelseförloppet.

- 19 augusti så kommer H M konungen till Sävar och Sista Slaget sätts upp.

- 21 augusti så arrangerar vi en fredskonferens för ungdomar i Sävar.

- 22 augusti så arrangerar vi en fredskonsert i Sävar.

- Oktober så har den sista delen i föreningens pjästrilogi om krigets och fredens väg genom Sverige och Finland åren 1807-1809 premiär. "Cederströmska huset" utspelar sig under den oroliga tiden i Stockholm strax innan konungen Gustav IV avsätts och manus skrivs av Anna-Sara Hammar som även skrivit de två första delarna i pjästrilogin.

- November så öppnar återigen portarna för interaktiv historias och Sävars egna rollspelskonvent. "Sävcon" går av stapeln för nionde gången och som vanligt är målgruppen ungdomar i bygden.

- November innebär också att föreningen Nordens och märkesåret 1809 arrangerar en temadag i alla skolor, där en av aktiviteterna kommer att vara interaktiv historias historiepedagogiska rollspel "Historiska Val & Öden".

Som ni ser så kommer det hända mycket i Sävar i år, speciellt under en vecka i augusti. Ni kommer snart att få veta mer om de personer som arbetar med att förverkliga alla dessa evenemang och deras upplevelser av historisk gestaltning.

Välkommna!

Välkomna till Interaktiv Historias blogg!

Här kommer vi under märkesåret att följa arbetet med föreningens olika projekt för historisk gestaltning. Vi arbetar aktivt med att göra historia levande och tanken med den här bloggen är att dela med sig av våra erfarenheter av märkesåret 1809 och de projekt vi kommer genomföra under året.

Här kommer du inte bara få ta del av olika upplevelser, lärdomar och spridda tankar kring historia och hur man kan göra historiska upplevelser interaktiva. Vi kommer även att tipsa om evenemang som kommer under året och förhoppningsvis inspirera dig som själv vill levandegöra historia.